I Pinsk kändes det som att vi var de första utländska turisterna någonsin. Där fanns inte mycket att se, men befolkningen var ytterst gästvänlig. En kväll träffade vi Oleg och hans vänner på en till pub ombyggd bärplansbåt på floden Pina. De bjöd på så mycket öl och vodka att vi knappt kom ur sängen dagen efter. Men trevligt hade vi, trots en del språksvårigheter.
I Minsk besökte vi mc-klubben Rolling Anarchy för en intervju med en av dess grundare, konstnären Vladimir Tsesler. Han fick sitt konstnärliga genombrott 2005 när några av hans verk uppvisades på Biennalen i Venedig och året därpå blev han även representerad på Belarus Nationalmuseum i Minsk. Tsesler är fascinerad av kommunisttidens estetik och när han formgav Rolling Anarchys logotype inspirerades han av de traditionella sovjetiska standaren där Marx, Engels och Lenin är avbildade i profil. Men Tsesler bytte ut kommunistgubbarna mot dödskallar – symboliserande mc-klubbens tre grundare.
I huvudstaden Minsk är den gamla sovjetiska andan fortfarande påtagligt närvarande med pampiga skrytbyggen längs överdrivet breda boulevarder och en tunnelbana utsmyckad med socialistisk arbetarkonst. En kuriositet bland sevärdheterna, som inte är officiellt utmärkt på några stadskartor, är det snofsiga hyreshuset på Kommunistgatan 4 i centrala Minsk, där Kennedys baneman Lee Harvey Oswald bodde 1960–1962.
Fast när det gäller riktigt groteska sovjetmonument, så är dock fästningen i staden Brest svårslagen. Den ligger alldeles invid gränsen till Polen och utgjorde en sovjetisk försvarspost under andra världskriget. På 1970-talet byggdes området om till ett omfattande minnesområde med ett par museibyggnader och några groteskt överdimensionerade soldatstatyer, som får en att känna sig som en liten myra när man står nedanför dem. Bakgrunden är att Brest utan förvarning attackerades av tyska trupper i samband med anfallet mot Sovjetunionen den 22 juni 1941. Cirka 3500 soldater förskansade sig i fortet, och stadens tappra kamp renderade i att Brest efter kriget fick utmärkelsen ”hjältestad” tillsammans med ytterligare ett dussin sovjetiska städer som också intensivt försvarat sig mot tyskarna. När man idag går in genom fästningens port, utformad som en gigantisk sovjetisk stjärna, hör man i högtalare den sovjetiska radions originalutsändning från den 22 juni 1941 som kungör: ”Tyskland anfaller”.
Längre tillbaks i tiden har även vi svenskar dragit fram i Belarus. Både Karl X Gustav och Karl XII var under sina krig med Polen inne en sväng i Belarus och härjade. För att inte tala om vikingarna. Polotsk i nordligaste delen av Belarus var under namnet Paltejsborg en viktig vikingaort på vägen norrut till Holmgård (Novgorod) i dagens Ryssland respektive söderut till Könugård (Kiev) i nuvarande Ukraina. Polotsk brukar betraktas som Belarus äldsta stad.
Tio mil öster om Polotsk ligger för övrigt den världsberömda konstnären Moisej Zacharovitj Sjagalovs födelsestad Vitebsk. Låter namnet inte särdeles bekant? Det kan bero på att han internationellt är känd som Marc Chagall. Han föddes 1887, flyttade vid 20 års ålder till S:t Petersburg för att studera konst, blev kvar tre år innan han 1910 slog sig ner i Paris och började utveckla sitt bildspråk som framförallt inspirerades av expressionism och kubismen. Chagall utvecklade en hel repertoar av udda motiv som exempelvis spöklika figurer som flyter fram som moln på himlen, en jättelik fiolspelare som dansar fram på små dockhus och genomskinlig boskap, i vars magar man kan se små avkommor som sover upp och ner. Chagalls sätt att omgestalta verkligheten förebådade surrealismen. Födelsehemmet i Vitebsk, som byggdes av Marc Chagalls far, är idag omgjort till ett litet museum. Det finns även ett konstmuseum i stan, där en del av Chagalls färgstarka konst (tyvärr endast kopior) finns att beskåda. Efter en hel del kringflackande i världen bosatte Chagall sig efter andra världskriget i franska Provence, där han blev kvar till sin död 1985, 97 år gammal.
Senast i maj 2019 arrangerade och genomförde vi en kortare resa till Belarus (för tidigare arbetsgivare) med övernattningar i Minsk och Brest. Dessutom ingick ett besök i nationalparken Belovezjskaja pusjtja med sina visenter.
Under 2021 kommer vi för övrigt att erbjuda en unik ”tågresa i österled”, innefattande både Litauen, Belarus, Moldavien-Transnistrien och Ukraina!
Prata Belarus med oss.
PB JW
Valet av svenskt namn på landet, Belarus eller Vitryssland, är inte självklart, men Belarus blir allt vanligare och har framtiden för sig. Läs mer på Skruvs webbplats (Sällskapet för kontakter med Ryssland, Ukraina och Vitryssland).
