Filippinerna

Filippinerna betraktas av många som en oroshärd på grund av de muslimska separatister som sprider skräck i den södra regionen Mindanao. Dit avråds också från resor, medan landets bägge övriga regioner, den stora ön Luzon i norr och den mellersta regionen Vizayas undersköna värld av små och mellanstora öar, inte borde få vänta en endaste dag extra på ditt besök! Det är förvisso lite pyssligt att ta sig runt med lokalbussar och båtar mellan öarna, men målet är ju resan värd. Speciellt om man slipper inrikesflyg, som innebär byte av flyg i Manila, en av världens mest komplicerade flygplatser med terminalerna utspridda huller om buller.

Mest bekant av öarna i regionen Vizayas är ju Boracay, en favorit sedan 1980-talet som fortfarande håller stilen om man vill ha traditionell sol- och badresa. Ön ligger knappt 40 mil söder om Manila, men åk dit land- och sjövägen istället för med inrikesflyg! Det tar förvisso tolv till femton timmar men ger goda glimtar av filippinska landsbygden och bjuder på två eller tre olika båtetapper beroende på vilken väg man väljer.

Några snäpp längre bort i arkipelagen ligger öarna Cebu och Bohol, som förutom ljuvliga stränder också bjuder på enastående naturupplevelser. Och vill du ha tips på några mindre öar bortom allfartsvägarna så notera dessa: Amanpulo, Kalanggaman och Camiguin. Tveka inte att kontakta oss för hjälp med upplägg. Vi har rest privat bland filippinska öparadis och arrangerat vistelser åt privatgäster, bland annat dykresa till valhajar. Och när det gäller dykning (plus kritvita stränder och jungfrulig natur), måste Palawan, Filippinernas västligaste ögrupp, nämnas som exempel på ett av jordens finaste paradis. Den långsmala ögruppen sträcker sig åt sydväst mot Borneo, och huvudorten heter Puerto Princesa.

Studerar man Filippinernas karta noteras ytterligare spanska namn som El Nido, La Páz och Santiago! Likaså är många filippinska familjenamn av spanskt ursprung (Santos, Marcos, García, Mendoza etc), och namnet Filippinerna är efter spanske 1500-talskungen Filip II. Landet var nämligen en spansk koloni från 1560-talet och fram till 1898, då USA tog över. Spanska talas dock av ett försvinnande fåtal men kul kuriositet är att det som många tror är ett spanskt ölmärke – San Miguel – är i själva verket filippinskt, grundat 1890 i Manila, med licenstillverkning i Spanien. Det spanska arvet manifesteras också av att Filippinerna är enda asiatiska nation där majoriteten är kristna, över nittio procent av landets 95 miljoner invånare.

I det filippinska köket hittar man också, förutom välsmakande curryrätter och andra sydostasiatiska läckerheter, influenser från den spansk-mexikanska kokkonsten, typ helstekt spädgris och empanadas.

Spanska arv hittar vi även i arkitekturen, till exempel katedralen i Manila och gamla kvarter med kolonial bebyggelse. Staden Vigan i den norra regionen Luzon brukar betraktas som Filippinernas spanskaste stad, men största sevärdheten i norr är utan tvekan vad som kan betraktas som världens åttonde underverk: Risterrasserna vid Banahue i Cordilleras, anlagda för mer än 2000 år sedan och fortfarande i drift tack vare ett sinnrikt bevattningssystem bestående av dammar, slussar, kanaler och bamburör. Missa alltså inte några dagars rundtur på norra Luzon och stifta bekantskap med ”det äkta Filippinerna” innan det bär av till öarna i Vizayas.

Dessutom har huvudstaden Manila under de senaste åren fått välbehövliga ansiktslyftningar och försetts med behagliga promenadstråk, men fortfarande finns tyvärr kontrasten i form av fasansfulla slumområden och kåkstäder. Lokaltrafiken utgörs till stor del av de legendariska jeepneys, fantasifullt dekorerade och ursprungligen ombyggda amerikanska jeepar. När USA lämnade Filippinerna vid självständigheten 1946, kvarlämnade man även en betydande mängd militärjeepar, som sedan byggdes om till dessa minibussar som blivit stilbildande. Och som besökare mottas man alltid med största vänlighet av de fantastiska filippinarna om man kliver ombord in som passagerare på en jeepney.

Välkommen att prata Filippinerna med oss.

JK JW