Lemurernas ö Madagaskar, ”den åttonde kontinenten”, har länge varit geografiskt isolerad från omvärlden, och fram till människans ankomst för 2000 år sedan kunde öns djur- och växtliv utvecklas i lugn och ro. Det innebär att 90 procent av alla arter är endemiska och alltså inte finns någon annanstans. Lemurer tros ha funnits även i Afrika, men rovdjur och apor på afrikanska fastlandet drev till slut lemurerna där till utrotning. Hade inte Madagaskar för så där 100 miljoner år sedan blivit en ö med avsaknad av större rovdjur, så hade sannolikt inga lemurer funnits kvar på jorden idag. Vilda lemurer finns enbart på Madagaskar.
Jordens fjärde största ö (efter Grönland, Nya Guinea och Borneo) är till ytan något större än Sverige – 1570 × 570 km – och hyser nästan 25 miljoner invånare. Trots att Madagaskar hör till den afrikanska kontinenten, har en majoritet av madagaskerna ett distinkt asiatiskt utseende, vilket beror på att ön huvudsakligen koloniserades från Asien och endast till ringa del från Afrika. Huvudspråket, malagassiska, tillhör den austronesiska (västindonesiska) språkgruppen, men Madagaskars 25 miljoner invånare utgörs av 18 olika etniska grupper, alla med sina speciella seder och bruk, som lever tillsammans i harmoni.
Madagaskar blev fransk koloni 1896 men skakades av flera uppror mot franska centralmakten före självständigheten 1960. Tiden därefter resulterade i en socialistisk Moskvastödd diktatur, och inte förrän 1993 kunde fria val hållas på Madagaskar. Demokratin hade emellertid svårt att få fäste, så politisk oro med militärkupper och kravaller fortsatte in på 2000-talet. Men efter att en folkvald president tillträtt 2014 råder hyfsat politiskt lugn, och framtiden verkar för första gången te sig någorlunda ljus och landet vara på rätt väg.
Den oftast förekommande rundresan, som vi själva också arrangerat, går över land drygt 100 mil från huvudstaden Antananarivo till sydvästra delen av ön och kan klaras av på en vecka. Längs vägen upplever man vitt skilda landskapstyper, de nybyggda hotellen är utmärkta och serverar utomordentlig mat. Bara under de senare åren har Madagaskars politiska uppryckning även smittat av sig till andra verksamheter, och skillnaden mot tidigare förhållanden är enorm. De förhållandevis långa transporterna genom byar och småstäder byggda av lerhus där chauffören navigerar mellan fotgängare, pousse-pousse (rikshor), oxkärror och motorcyklar blir aldrig långtråkig. Denna ”huvudled” genom landet är till största delen numera asfalterad och går över centrala höglandets gröna kullar med terrasserade risodlingar till tät regnskog i Ranomafana National Park med sina tolv arter av lemurer och andra däggdjur som fossa, mungo, kameleont och ödlor med fantasieggande namn som satanisk lövsvansad gecko!
Universitetsstaden Fianarantsoa, Madagaskars lärdomscenter, vars namn på malagassiska betyder just ’bra utbildning’, är också centrum för Madagaskars begynnande vinindustri, och på de angränsande kullarna växer fler och fler vinodlingar fram. Efterhand växlar landskapet till att bli allt torrare och bebos av ett nomadiserat folkslag som driver sina sebukreatur över vidderna. Plötsligt befinner man sig sedan i dramatiska raviner, och så smått dyker de underliga baobab- eller apbrödsträden träden upp. Dessa speciella tjocka träd med sina små trädkronor kan bli över tusen år gamla, och de suger upp enorma mängder med vatten som lagras i stammen för att klara långa perioder av torka. De har i alla tider varit viktiga för folktron, och många byar har ett heligt baobabträd i mitten av byn.
Apropå folktro så finns det anledning att påminna om begreppet fady vilket kan översättas med ’tabu’. Alla 18 folkslagen har en rad olika fady, som styr vad man får och inte får göra och hur man ska förhålla sig till saker och ting. En annan sed som blivit mycket uppmärksammad är famadihana, vilket snarast kan beskrivas som ”ombegravning”. Den döde tas upp ur graven och deltar under några dagar i en livad släktsammankomst, umgås med de levande och tas även med i en svängom på dansgolvet under begivenheten. Därefter läggs kroppen i ny svepning och återbördas till sitt vilorum. Seden kan tyckas bisarr men skapar en unik släktgemenskap när man tillsammans hedrar och minns den avlidnes liv och gärning i en unik kommunikation mellan de levande och döda förfäderna.
Madagaskar är ett av jordens fattigaste länder men befolkat av stolta vänliga människor, och vi har arrangerat såväl rundresor åt några lyckliga grupper samt sörjt för individuella upplägg åt privatgäster som även besökt de paradisiska öarna i norr, Nosy-Be, vilket med fördel kan kombineras med rundresan. Till Nosy-Be planerar vi för övrigt en konferensresa.
Välkommen att dryfta Madagaskar med oss.
JW
