Gibraltar

(utomliggande territorium tillhörande Storbritannien)

Gibraltar är en ofta förekommande ingrediens under våra rundresor i södra Spanien. ”The Rock”, som den kallas, är sedan 1713 en brittisk kronkoloni men värd en egen resa, till exempel för konferens eller företagsevent under några dagar.

Den nästan genuint brittiska miljön med pubar, bobbies och röda telefonkiosker klämmer ihop sig på 6,5 kvadratkilometer (fem kilometer lång och drygt en kilometer bred) smal halvö. Den 424 meter höga karakteristiska kalkstensklippan genomkorsas av totalt dryga fem mil (!) tunnlar, byggda av britterna från 1700-talets slut och framåt, grottor och så förstås berberaporna, som bebor klippan och vårdas ömt. Inga problem att fylla tiden vid sidan av konferenspass och möten med kul aktiviteter. Bara en sak som inte är brittisk: Högertrafiken! Redan på 1930-talet anpassade sig Gibraltar av praktiska skäl till den spanska körkulturen. Därefter har det varit perioder av helstängd gräns och enda chansen att komma landvägen från Spanien till Gibraltar var med färja via Marocko.

Sedan 1985 är gränsen öppen, men spanjorerna kollar noga så att den tillåtna taxfreeransonen inte överskrids.

Våra besök med rundresegrupper brukar innebära promenad över gränsen till väntande lokala minibussar som tar sig fram längs de hisnande vägarna upp på och genom klippan, men man kan faktiskt flyga direkt hit från London. Britterna har byggt en flygplats genom att anlägga en landningsbana som korsar den ordinarie vägen från gränsstationen in mot Gibraltar stad. Och när ett plan ska starta eller landa fälls bommar ner, men istället för tåg kommer ett flygplan rusande. Originellt och kul.

Prata Gibraltar med oss.

JW

apa och man med utsikt över en stad
Jörgen Westerhov (till höger) i Gibraltar. Foto: Linda Rosslin.