”Huvudstråket” går mellan landets klassiska sevärdheter, och det är där vi har rört oss under besöken, som har varit av privat karaktär. Vi har dock arrangerat reseupplägg åt privatgäster, olika rundresor, till exempel landvägen med tåg från Bangkok till Nong Khai och vidare över gränsbron som korsar Mekongfloden till Laos och huvudstaden Vientiane (uttalas ”vieng chan”) med sin nästan småstadskaraktär. Namnet betyder ”den gyllene stupans stad”. Grusvägar med skuttande getter omges av pampiga koloniala byggnader, kommunistiska mastodontmonument och små laotiska hus. Sevärdheterna ligger inom gångavstånd, så Vientiane lämpar sig ypperligt för promenader. Bland dessa finns många buddhistiska tempel och en kopia av Triumfbågen i Paris. Fattigdomen är dock stor och Laos tillhör de minst utvecklade av världens länder.
Från Vientiane har vi rest norrut till Phonsavan, som är utgångspunkt för besök vid en av Indokinas största sevärdheter – den mystiska Krukslätten. Krukorna är en till tre meter höga och uppskattningsvis 2000 år gamla. Förmodligen har de använts som mat- och dryckesförråd men även som begravningskärl. En sällsam syn att blicka ut över den underliga slätten med hundratals av dessa jättekrukor. Därefter vidare norrut mot Luang Prabang, tidigare huvudstad och en förtjusande behaglig plats i vacker bergsterräng vid Mekongfloden, utsedd av Unesco till världsarv. Här finns fler än 60 vackra tempel och det tidigare kungapalatset är numera nationellt museum. Dessutom flera franska kolonialbyggnader eftersom Laos, tillsammans med Kambodja och Vietnam, från slutet av 1800-talet ingick i Franska Indokina. Tiden mellan självständigheten från Frankrike 1953 och fram till det kommunistiska maktövertagandet 1975 präglades av inbördeskrig. Landet var stängt för omvärlden och först 1991, efter kalla krigets slut, öppnade man upp för turism.
Till Luang Prabang kommer unga män från hela landet för att under en period av sitt liv leva som munk. Tidiga morgnar kan man se dem längs stadens gator när de hämtar in skålar med mat som folk ställt ut åt dem. Efter en vandring uppför berget Phousi belönas man av enastående vy över staden och ytterligare naturupplevelser får man under en bergstur till minoritetsfolkens byar i Ban Song Cha och Ban Na Yang. Från Luang Prabang utgår även en rad olika kryssningar på Mekongfloden. Dessa varierar i längd från två till tio dagar och är det smidigaste sättet att uppleva den otillgängliga terrängen i norra Laos. Mekongfloden har sin källa i Tibet och rinner genom Kina till Laos och vidare mot Kambodja och deltat söder om Saigon i Vietnam. Tyvärr kan man inte kryssa hela vägen.
Men välkommen att prata Laos och de olika Mekongkryssningar som finns med oss.
JK JW
