Monaco

Jetsetarnas högborg är vad det är, och när vi själva tittar förbi Monaco är det oftast på utflykt från eller på genomresa till någon av de franska orterna längs Côte d'Azur.

Världens näst minsta land (efter Vatikanstaten) är samtidigt det mest tätbefolkade. På två kvadratkilometer bor nästan 40 000, men av dessa är bara drygt 6 000 monegasker – med andra ord minoriteter i sitt eget land. Övriga kommer främst från Frankrike, Italien och Storbritannien men även ett par hundra svenskar framlever sina dagar i furstendömet.

I princip är alltsammans en enda stor bebyggelse (förutom ett par botaniska trädgårdar) som klämmer ihop sig på klipporna där furstendömets fyra orter flyter ihop. Huvudstad är ”gamla stan”, Monaco-Ville, på klipphalvön där furstepalatset är beläget, och så bekanta Monte Carlo med kasinot, de flesta hotellen samt bostadshus. Mellan dem den mindre kända La Condamine, som är hamnområdet och marinan med lustyachterna, och så det på 1970-talet från havet utvunna nya området Fontvieille, där höghus med lägenheter byggts så tätt det bara går. Furstendömets del av kustremsan längs Rivieran är bara 4,4 kilometer lång.

Monaco är inte medlem i EU men har en tullunion med EU-medlemmen Frankrike, som dessutom ansvarar för furstendömets säkerhet. Såvida man inte kommer från havet måste man resa genom Frankrike för att komma dit. Utåt sett ogillar Frankrike egentligen Monaco och hävdar att det förekommer pengatvätt där, men personer i ledande positioner har förmodligen god nytta av furstendömets existens. Charles de Gaulle hotade dock Monaco med invasion 1963 om inte skattefriheten åtgärdades. De Gaulle ville hindra franska företag från att gömma undan förmögenheter skattefritt i Monaco, så innan en ny skattelag var på plats var läget ansträngt. Kompromissen, som fortfarande gäller, går ut på att franska medborgare betalar en mindre skatt till moderlandet medan andra nationaliteter åtnjuter skattefrihet.

Enligt ett avtal från 1886 erkänner Frankrike Monacos självständighet så länge tronen i furstehuset Grimaldi, som med smärre avbrott har styrt sedan 1297, ärvs i rakt nedstigande led på manlig sida. Utan manlig arvinge har Frankrike alltså rätt att annektera furstendömet, så det gällde för såväl förre fursten Rainier som för hans son, nuvarande furst Albert, att leverera. Alfred Hitchcock spelade in sin film Ta fast tjuven på plats vid Rivieran 1955, och den kvinnliga huvudrollsinnehavaren Grace Kelly mötte fursten och blev furstinnan Grace av Monaco. Deras son Albert säkrade tronföljden häromåret genom sonen Jacques, så monegaskerna kan andas ut.

Under en monegaskisk visit brukar man ägna sig åt kvällsutflykt till kasinot i Monte Carlo, promenad genom gamla stan i Monaco-Ville och besök på Roseraie Princess Grace, som är en minnesträdgård tillägnad furstinnan Grace. Furstinnan åtnjuter närmast helgonstatus i Monaco. För att riktigt känna av furstendömets själ  är det inte fel att spendera i alla fall en natt på något av Monte Carlo-hotellen och ge sig ut i svängen på kvällskvisten.

Vi har hälsat på i Monaco flera gånger under dagsbesök som färdledare på bussrundresor samt droppat in en och annan gång privat också. Och upplevt ”Monte Carlo by night”. Den intresserade är välkommen att förhöra sig vidare om monegaskiska eskapader med Jörgen.

Kuriosa: På italienska flygplatser ser du ibland Monaco bland destinationer för avgående flyg. Någon flygplats får inte plats i furstendömet, så vad som avses är München, som på italienska heter Monaco! Och furstendömet heter också Monaco på italienska.