Den serbiska och tidigare jugoslaviska huvudstaden har seglat upp som ett av Europas hetaste inneställen och blivit en skön och galen stad. ”Belgrad är grymt!” heter det, så kom och överraskas av nya vindar i en stad som så sent som 1999 bombades av NATO som vedergällning för Serbiens illdåd i Kosovo! Landet bär på ett mörkt arv och betraktades på 1990-talet som en pariastat och belades med sanktioner av omvärlden. Efter millennieskiftet har dock Serbien tagit flera steg för att samarbeta med krigsförbrytartribunalen i Haag samt tillmötesgå EU och inleda förhandlingar om medlemskap.
Skandarlija är Belgrads äldsta stadsdel och motsvarighet till Montmartre, och från Kalemegdan, fästningen som gett stadens sitt namn (Beograd betyder ”Vita staden/borgen”) blickar vi ut över sammanflödet mellan floderna Donau och Sava. Belgrad ligger omgiven av vatten på tre håll och är en utmärk weekenddestination och definitivt ett mål för företagsevent eller konferens. Restauranger och nöjesliv är på topp och prisnivån behaglig. Dessutom kultur och intressant historia plus ett par utflyktsmål i närområdet.
”Museet över Jugoslaviens historia” berättar om den mellan 1918 och 1991 existerande statsbildningen som efter första världskriget skapades för att samla Balkans sydslaver, vilka levt under österrikiskt, ungerskt eller osmanskt herravälde, i en och samma statsbildning. Ursprungligen hette staten ”Serbers, kroaters och sloveners kungarike” men bytte 1929 namn till Jugoslavien, vilket betyder ’Sydslavien’. Efter andra världskriget tog Titos partisaner makten och stöpte om det tidigare kungariket till en socialistisk republik. Efter att inledningsvis tillhört de sovjetiska satellitstaterna bakom järnridån valde Jugoslavien från 1948 en egen och mer självständig väg än andra öststater och bröt med Sovjetunionen. I stället för planekonomi infördes en slags socialistisk marknadsekonomi och Jugoslavien var också mer öppet än andra kommunistiska stater, både vad gällde handel och medborgarnas möjlighet att resa som gästarbetare till Västeuropa. Alldeles intill museet finns Kuća cveća (”Blommornas hus”), där Josip Broz Tito (1892–1980) ligger begravd i ett mausoleum. Tito var av kroatisk börd och utgjorde den sammanhållande länk vars hårda nypor krävdes för att hålla de olika nationalistiska strömningarna i schack i försöken att bygga upp en gemensam jugoslavisk identitet hos de sex delrepublikernas folk. Efter hans död ersattes enväldet av ett kraftigt försvagat presidentstyre som inte förmådde bromsa den ökande nationalism som ledde till unionens våldsamma upplösning under 1990-talets bestialiska jugoslaviska krig.
Vi har ett par konferens- och eventarrangemang i Belgrad med oss i bagaget liksom grupprundresor på Balkan och vill även slå ett slag för Serbien utanför den numera så dynamiska huvudstaden. Ta till exempel en tur från Belgrad längs Donau mot rumänska gränsen och den spektakulära Järnporten, en smal passage genom södra Karpaterna där Donau har dämts upp för att säkra flodtrafiken och samtidigt bildar gräns mellan Serbien och Rumänien. Därifrån styr man 25 mil söderut genom vackra bergstrakter till staden Niš, en härlig sydserbisk stad med romerska, bysantinska och turkiska anor. Den makabra sevärdheten Kranietornet byggde de dåvarande turkiska härskarna av avrättade serbers kranier efter ett upprorsförsök i början av 1800-talet. Det dröjde till 1878 innan Serbien blev fritt från turkarna och kunde upprätta det kungadöme som efter första världskriget skulle samla övrig sydslavisk befolkning i samma statsbildning. Norr om Belgrad ligger en annan trevlig stad, Novi Sad, huvudort i regionen Vojvodina där den ungerska minoriteten bildar en härlig mix med de serbiska inslagen. Trevligt utflyktsmål från Belgrad där man njuter av charmig stadskärna och vinodlingar längs Donau.
I Serbien är det närodlat och lokalproducerat som gäller, så här gottar man sig av fräscha livsmedel som ingredienser i de utsökta och prisvärda måltider som erbjuds på restaurangerna.
Kuriosa: Tesla förknippar vi numera med elbilar, men elbilstillverkaren tog sitt namn efter fysikern och elektroingenjören Nikola Tesla (1856–1943), som var av serbisk familj men född i Kroatien. Kroaterna påtalar gärna att Teslas födelseort var Smiljan i nuvarande Kroatien, fast vid tidpunkten för hans födelse tillhörde området Österrike. Serberna framhåller att Tesla var etnisk serb, fast modern härstammade från gränstrakterna mellan Kroatien och Serbien och fadern från en serbisk klan i nuvarande Montenegro. Så kan det vara på Balkan. Tesla hamnade i vilket fall i USA och arbetade först åt Thomas Alva Edison innan han växlade elspår och blev sin egen.
På vår agenda finns ”Tågresan till Montenegro” som inkluderar ett besök i Belgrad, men skulle du vilja ha en egen resa upplagd till Belgrad med omnejd, så välkommen att prata om Serbien med oss.
